Gud från ett sällan skådat perspektiv

Många har kanske sett Filadelfiakyrkan i Öckerös affisch med felskrivningen ”Jul i fittan” när det egentligen skulle stå ”Jul i Fillan”. Som en följd av affischen twittrade Limhamns kyrkas ”Ingen fitta, inget Jesusbarn”.

Finns det inte ett behov av att dyka ner i denna felsägning utifrån ett mer teologiskt perspektiv? För så ofta när det kommer till den kvinnliga erfarenheten viftas det bort som en felskrivning eller skrattas bort som någonting smålustigt. Jag tycker att tweeten bär med sig något tankeväckande och djupt mystikt som vi behöver tala om. Visst kan själva ordet vara lite svårhanterat eftersom det ofta förknippas med vulgaritet och kanske till och med pornografi. Ordets ursprungliga betydelse är dock ”våt ängsmark” och är därför ett ganska passande ord om man tänker efter. Ordvalet åsido är det intressant att utifrån ett teologiskt perspektiv reflektera över att Gud, som kunde ha valt vilken väg hen ville, valde just denna väg.  Jungfrufödseln kan vi diskutera fram och tillbaka så som vi har gjort inom kyrkohistorien i 2000 år. Utvägen är dock helt given, genom detta väldiga, värkande, blodiga kvinnliga könsorgan valde Gud att träda in i vår värld.

Studentprästerna i Lund har en samtalsgrupp som heter Systerskap och religionsmöte där vi har samtalat om detta faktum och vad det medför vår tro. Den kvinnliga erfarenheten av att vara med barn eller tänkas bli med barn en dag, att bära ett liv inom sig och sedan i smärta föda fram det, är något som kan upplevas vara kopplat till det gudomliga. Vid samtalen har vi haft skilda åsikter, vissa har menat att dessa kroppsliga begrepp avmystifierar det heliga.  Medan andra har sagt att genom det kroppsliga igenkännandet kan vi få en mystik förståelse.

Så varför stanna vid felsägningen eller det småtokiga i vad som hände, varför inte ta detta tillfälle att studera Gud från ett sällan skådat perspektiv; När Gud inkarnerades till människa skedde detta genom att en tonårsflicka hade ett intimt, innerligt och bejakande möte med Guds ande. Genom detta möte tog Gud gestalt inuti hennes livmoder, tillsammans med moderkakan växte han i hennes inre och när Jesus efter nio månader kom till oss som sann människa och sann Gud var det genom Marias blod, svett och tårar och ja faktiskt, genom hennes våta ängsmark.

Lisa Vinsander,
studentpräst i Lund