Gud 07.07: Glädje i att mötas för en som hatar sammanträden

Bland prästerna i Malmö fanns på 1990-talet några riktigt stora profiler – en av dem var Jarl Åkerberg. Som nybliven präst hamnade jag i en arbetsgrupp som han ledde.

Jarl brukade inleda varje möte med att tala om hur glad han var över att vi fick tillfälle att träffas. Som ung präst hade jag ingen aning om vad han menade – jag ville göra saker, inte sitta i sammanträde!

Till saken hör att alla som känner mig vet att jag hatar sammanträden. Och då menar jag HATAR. Jag går hellre till tandläkaren än sätter mig i sammanträde och en gång liknade jag helvetet vid ett sammanträde som aldrig tog slut. Detta är den huvudsakliga orsaken till att jag aldrig kan se mig själv i rollen som församlingsherde. Jag är fylld av beundran över dem av mina kollegor som orkar axla denna roll och sitta i alla dessa tröstlösa sammanträden som ledarskap oundvikligen för med sig.

Min motvilja gjorde också att jag lyckades hålla mig undan alla former av styrelseuppdrag tills min chef för lite mer än två år sedan mer eller mindre tvingade mig att bli representant i Lunds kristna råd. Som 47-åring tvingades jag för första gången i mitt liv sätta mig in i all formalia kring föreningsstyrelser. Tyvärr bar det sig inte bättre än att jag blev ordförande för LKR 2014.

Varför berättar jag nu allt detta? Jo, för att jag i går var med om något som gör att jag äntligen, efter 23 år som präst, förstår vad Jarl Åkerberg menade när han med glädje pratade om att mötas. Igår var jag nämligen med vid bildandet av Crossroads Lund – en paraplyorganisation tänkt att samordna arbetet med EU-immigranter i Lund. I ett och samma rum samlades för första gången en grupp människor som, var och en på sitt håll, hade tänkt på och arbetat med detta under lång tid. Det var som en kemisk reaktion – jag kan inte beskriva det på något annat sätt.

Plötsligt fanns alla nödvändiga beståndsdelar på en och samma plats och explosionen av kreativitet lät inte vänta på sig. Redan samma kväll hade antalet sovplatser för tiggare i Lund ökat med mer än 50% – på mindre än en dag!

Alla dagar framöver kommer säkert inte vara lika framgångsrika – säkert väntar många bakslag, men jag är så tacksam över att jag fick uppleva detta under (jag kan inte beskriva det på annat sätt) för nu förstår jag äntligen vad Jarl menade när han yttrade de där orden för mer än 20 år sedan. Det var för att denne kloke man redan hade förstått det som det tog mig mer än 20 år att först – Jesus sa; det är två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem”.

Text Jan Kjellström,
studentpräst och ansvarig för Lunds domkyrkoförsamlings engelskspråkiga arbete, ordförande för Lunds kristna råd
Foto Kristina Strand Larsson