Gud 07.07: Har du tid?

Jag har sett den brinnande busken. Jo, det är faktiskt sant. Mitt ute i Sinaiöknen, vid foten av Sinai berg, innanför Sankta Katarinaklostrets höga murar, där finns den. Ja, den brann ju inte precis när jag var där, den var bara stor och grön, men munkarna i klostret är säkra på sin sak, detta är den brinnande busken. Detta är den plats där Gud uppenbarade sig för Mose som en brinnande buske och detta är den plats där Mose senare besteg berget för att tala med Gud och få de tio budorden. Hit kom kristna eremiter tidigt och redan på 300-talet fanns en kyrka på plats. Här möts idag kristna från hela världen och här möter vi Mose, grekisk-ortodoxa munkar, svenska pilgrimer, lekande beduinbarn, här finns de gamla kyrkofäderna, här möter vi Kristus. Platsen är tidlös. Här möts dåtid och framtid i ett evigt nu. När jag vaknade på berget i soluppgången var det som att tiden stod stilla trots att solen ivrigt röde sig upp på himlavalvet.

I alla tider har människor funderat över tidsbegreppet, det har skrivits spaltmeter av vetenskapliga texter, religiösa tolkningar, poesi och prosa. I Predikaren i Bibeln står det så här i kapitel 3: ”Allt har sin tid, det finns en tid för allt som finns under himlen: en tid för födelse, en tid för död, en tid att plantera, en tid att rycka upp, en tid att dräpa, en tid att läka, en tid att riva ner, en tid att bygga upp, en tid att gråta, en tid att le…”

Ja, tiden är något förunderligt. Ibland känns det som att den rusar iväg och ibland står den nästan helt still. Det sägs att ju äldre vi blir, desto snabbare går tiden. Jag vet inte om det stämmer längre. När jag vara barn tyckte jag att sommarlovet var evighetslångt, det tog aldrig slut, men när ett av mina barn skulle sammanfatta förra sommarlovet så sa han: ”Det har gått så fort!” Vi hade inte gjort så mycket den där sommaren heller, ägnat mycket tid till återhämtning och vila och ändå tyckte han att det gått fort. Ja, det är kanske inget att hänga upp sig på men jag blev ändå lite fundersam. Undrar ändå om inte tiden går snabbare idag än för 40 år sedan? Nej, det vet väl varenda människa att den inte gör och jag väl också…

I kväll börjar repetitionerna av årets Lunds stifts kyrkospel. Titeln för årets spel är Har du tid?  Och med hjälp av dans, musik och texter tar vi bland annat upp frågor som: Vad är tid? Hur kan det vara så att vi ibland har all tid i världen och att vi ibland upplever att tiden inte räcker till? Hur känns det att åldras och fortfarande känna sig ung på insidan?

För mig, som är en del av kyrkospelsensemblen, ska det bli väldigt spännande och också utmanande att få arbeta lite mer intensivt med tidsbegreppet. Hur resultatet blir kan du se i Domkyrkan i augusti, premiären är den 7 augusti kl 19. Hoppas att du har tid att komma!

Text: Josefin G Andersson, präst i Lunds domkyrka

Foto: Gustaf Hellsing/Ikon