Du och jag, Alfred

Emil i Lönneberga sätter fingret på dopets djupaste innebörd när han och Alfred vilar ut vid Katthultssjön efter en lång sommardag full av arbete och hyss.

Emil och Alfred tar ett kvällsdopp i Katthultsjön efter en sommardag full av lek och hyss. Solen börjar sänka sig över skogarna när Emil säger till Alfred:
– Du och jag, Alfred.
– Ja, du och jag Emil, svarar Alfred.

Det korta samtalet säger något om dopets djupaste innebörd och betydelse. Det handlar om samhörighet. Guds vilja att höra samman med var och en av oss. Gud säger till barnet och till dig som förälder: Du och jag, vi hör samman.”

Orden räcker inte riktigt till för att beskriva det vi upplever när vi tar emot ett barn. Det är glädje och oro om vart- annat. Barnet är en sådan ofattbar gåva. Vi önskar det allt gott. Kärlek. Trygghet. Omsorg. Samtidigt är framtiden oviss.

Dopet är som en beröring av evigheten. En beröring av Gud. Kanske har du en bild av hur själva dopakten går till? Vattnet över barnets huvud och prästen som säger: ”Jag döper dig i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn”. Så lyfts barnet upp och välkomnas i kyrkans gemenskap.

Lunds domkyrkas dopfunt har funnits sedan 1200-talet. Runt den har generation efter generation samlats för dop. Dopet är ett erbjudande om att låta denna tradition leva vidare genom ert barn. Genom dopet fogas ert barn till de tusentals människor som tidigare har döpts här.

Dopdagen är ett tillfälle för er familj och era släktingar och vänner att samlas kring ert nyfödda barn och hälsa det välkommen till er familj och till livet, det kan bli barnets första högtidsdag.