När människa och dator blir ett

Tänk dig att du har ett plåster med inbyggd dator som talar om när du behöver dricka vatten under en löptur. Eller att din mobiltelefon läser av ditt ansikte och ser om du håller på att bli sjuk.

Spännande eller skrämmande? Samuel Garlöv, kreativ chef på JMW kommunikationsbyrå ser mest fördelar med den kroppsnära tekniken. Om tidigare teknikutveckling mycket fokuserat på underhållning, handlar det nu om sjukvård och hälsa.

I sin blogg www.jmw.se/profil/samuel skapar Samuel ett tänkbart scenario av hur han i nära framtid vaknar med influensa. Med hjälp av sin intelligenta mobil, ett plåster som mäter hans värden, direktkontakt med sjukhus och apotek via nätet och en liten drönare som flyger hem medicinen kan Samuel lugnt lägga sig till sängs igen. Mobiltelefonen har ett inbyggt minne av hur Samuel ser ut när han är frisk och kan nu snabbt se att han håller på att bli dålig. En science fiction-variant av styvmoderns spegel i Snövit? Eller en realitet i en nära framtid?

– Detta är ju inget som finns färdigt än, men det är spännande att tänka sig. Tänk om vård kunde förenklas och bli billigare globalt. Det skulle rädda liv. Redan i dag påverkar våra smarta telefoner oss. De är det första vi tar upp på morgonen, att vi ständigt har dem i handen skapar möjligheter, säger Samuel.

Samuel är mycket intresserad av teknik och kommunikation, men själv är han helt oteknisk, säger han. Han har vänner som hjälper honom. Dessutom håller Samuel sig underrättad genom att söka information och att åka på konferenser kring ämnet. Det som fascinerar Samuel nu är små plåster med inbyggd dator som utvecklas för att kunna läsa av våra värden. Redan i dag tas direkta mätvärden på elitidrottare. Kroppsnära teknik ligger direkt på huden. Eller under huden i form av tatueringar. Du och din dator är ett. En del av tekniken finns redan i spelvärlden. I Xbox Kinect styr du spelet med kroppen. Det finns en kokboksapp för Ipad där du slipper röra vid skärmen med kladdiga fingrar och kan peka med händerna ovanför.

– Jag ser inga problem med själva tekniken, särskilt om den kan göras demokratisk och underlätta hälsa och friskvård för alla. Förebyggande vård ger stora hälsovinster. Faran är all data som lagras. Vem äger egentligen den? Lagstiftningen ligger nästan alltid efter tekniken. Vi får nya möjligheter innan vi har tagit etiska ställningstaganden och har lagar som skyddar, säger Samuel.
I dag berättar vi om oss själva genom appar, facebook och instagram. Vi delar en svindlande mängd information. Skillnaden med den nya kroppsnära tekniken är att den tar upp information från oss och delar utan att vi är aktiva. Det är vi som en gång valt att använda tekniken, men sedan sköter den sig själv. Likheten är att data om vår person sprids till omvärlden. Vem använder den? Finns det en risk?

När vi använder tekniken själva kan den underlätta livet, både när vi är sjuka och vid friskvård. Samuel är maratonlöpare och vid långa lopp måste han hela tiden tillföra vätska. Svårigheten ligger i att veta hur mycket. Slipper han stanna vid en vätskekontroll under ett långlopp sparar han dyrbara minuter och får en bättre sluttid.
– När jag springer har jag klocka med pulsmätare, telefon och GPS. Det är mycket att bära med sig och det blir svettigt att ha allt i träningsjackan. Tänk om det fanns smarta träningskläder, där allt detta är inbyggt i min tröja? säger Samuel.

TextFoto: Kristina Strand Larsson