Rädslan för att skada är större än för att dö

Som polis lär du dig hantera dina reaktioner i farliga situationer. Men sorgen över att ge ett dödsbud försvinner aldrig.

Det gäller att ha god självkännedom och veta vad som triggar dig. Dina styrkor kan bli svagheter  och tvärtom i en pressad situation. Henrik Andersson är gruppledare för närpolisen i Lund och har erfarenhet både av eget polisarbete och av att leda andra.
– Spänningen blir vardag den också. Ju mer du har upplevt desto större blir din karta som du navigerar efter. En karta växer både av erfarenheter och genom studier. Hamnar du i en ny situation som ligger utanför din karta kan du bli stressad, men efter varje arbetspass blir kartan större. Människor kan uppleva poliser som lugna eller kalla, men ska vi ha välfungerande poliser måste vi ha ventiler i form av både humor och distans, säger Henrik.

En polis får uppleva saker andra aldrig kommer nära under sin livstid. De möter alla sorters människor, ett stimulerande, men också krävande jobb. Henrik har aldrig ångrat sitt yrkesval. Dels var det skifttjänstgöringen som lockade honom, dels intresset för samhällsfrågor och juridik.
– Polisen verkar där andra inte verkar. Sedan inbillade jag mig att det var ett fysiskt arbete. Henrik skrattar.
– Det är klart att vissa moment kräver god fysik. Annars tror jag att en snickare har ett mer kroppsligt arbete. Studerar du till ekonom kanske du drömmer om att få arbeta inom ett visst  företag, som Ikea. Polis väljer du för att arbeta inom yrket.

Inom polisen finns olika inriktningar, som du kan gå vidare till. Hundförare eller utredare ligger under samma paraply. När Henrik ska beskriva sin tjänst visar det sig också att den är mångfacetterad. Det är utryckning, varvat med medborgarfrågor och ledarskap. Henrik var engagerad i karnevalen som insatschef och är en av personerna bakom facebooksidan för Polisen i Lund med över 20 000 gillare och mycket  interaktion.
– Facebooksidan och instagramkontot startade vi för några år sedan för att nå ut med vårt  budskap. När vi pratar med folk på stan kanske vi når tio personer, genom facebook kan vi nå en miljon. Via facebook får människor inblick i vardagen vilket är oerhört viktigt både för förståelse och förtroende, säger Henrik.

Patrullering i radiobil är det många ser framför sig när de tänker på polisen. Och visst är det en del av polisarbetet. Mellan utryckningarna kör polisen omkring och jobbar med den lokala  problembilden. När någon ringer 112 vid till exempel en trafikolycka, en akut rattfylla eller självmord, tar larmcentralen emot information och skickar en av de radiobilar som är i tjänst. Den ena polisen koncentrerar sig på körningen, den andra tar emot anteckningar och lyssnar på  radion för att vara förberedd. Brus och filter under vägen kan göra att informationen tolkas fel och ibland ringer polisen i bilen upp den som har ringt för att få klarhet.
– När vi väl är framme vet vi aldrig vad som ska hända. Det är lite av tjusningen som tilltalar en del och kan vara en stressfaktor för andra, säger Henrik.

Får en polis bli rädd? Får en polis gråta?
– Att säga att jag aldrig blir rädd är fel. Men jag har inte blivit rädd på det sättet att jag har
blivit handlingsförlamad. Istället gör rädsla att jag skärper till mig. Som polis gör du hela tiden snabbanalyser av det som händer. I en farlig situation går jag in i en agera-roll. Efter ett mer  dramatiskt uppdrag kan det komma känslor som behöver bearbetas genom samtal med kollegor eller debriefing. Det finns en styrka i att jobba två och två. Då kan man variera exponeringen av belastande situationer. Kamratskapet betyder mycket. Vissa saker är lättare att relatera till med mina kollegor, eftersom vi har varit med om liknande situationer.

Vid en jobbig händelse i samband med ett dödsfall arbetade Henrik ensam. Då hjälpte det att vid tre tillfällen besöka platsen där det skedde.
– Första gången var dagen efter händelsen. Då träffade jag den ena föräldern och vi gav varandra en kram, säger Henrik.

Många poliser delar rädslan och obehaget inför att ge ett dödsbud. Det är svårt att vara budbärare för något som är oåterkalleligt. Polisen har rutiner som de följer. Först berättar de hur dödsfallet gick till, endast säker fakta. Inga spekulationer får förekomma. Vid en viss tidpunkt går informationen inte längre in. En person som har fått ett dödsbud lämnas aldrig ensam. Det viktigaste i en krissituation är att aktivera det sociala stödet.
– Är det okej för en polis att tillsammans med en familj som mist en närstående? Absolut, här finns inget facit. Du måste göra det som känns bäst för dig själv, säger Henrik.

I mycket av den problematik som polisen möter finns droger med i bilden. Vapen blir också allt vanligare. Men fortfarande är alkohol en ingrediens i mycket av tråkigheterna, oberoende av socioekonomisk bakgrund. Ärenden på helger är nästan bara alkoholrelaterade.
– Känslorna kopplas på, saker förstärks och konsekvenstänkandet minskar, säger Henrik.

Något annat Henrik märker av är den stora ensamhet som finns i samhället. Som polis får du inte vara närvarande där samtalen tas emot från 112. Det är olika regelverk som gäller. Men Henrik minns från sin utbildning att det fanns människor som ringde för att säga god natt till 112. Ett annat tecken på ensamhet är berusade personer som vill att polisen ska komma hem till dem och prata, om så bara för en liten stund.

De sista åren har Henrik sett att fler och fler familjer har svårt att lösa sina interna konflikter. En förälder kan ringa polisen vid ett bråk med tonårssonen. En oroande trend, menar Henrik som undrar varför vi har blivit så konflikträdda i dag. Konflikter är en del av livet.

Det finns olika sorters rädslor. En är för att göra fel. Polisen har ett internt kontrollsystem som ska vara en garant för att ingen missköter sitt jobb, ett slags skydd så att polisen ska följa lagar och riktlinjer. Men kontrollsystemet har en negativ sida. Det genererar rädsla för att hängas ut och brist på initiativ. Henrik tycker att kontrollsystemet är rätt, men att det borde kombineras med ett system för uppmuntran. En person som har gjort något riktigt bra ska synliggöras för det.
– Rädslan att göra fel får aldrig vara större än viljan att göra rätt. Framgången har många fäder, men misslyckandet är ofta föräldralöst, säger han.

Att ständigt konfronteras med samhällets såriga baksida kan kosta på. Men Henrik utstrålar glädje och humor.
– Det finns mycket positivt i mitt arbete. Jag tror att varje människa har det där lilla extra i sig, det som berör. Att locka fram det, att få någon att skina upp och leva ut det hon har inom sig, det är det som livet går ut på. Det gäller också inom ledarskap. Det lilla extra kostar så lite, men ger så mycket, det är en god investering. Mod handlar om att våga vara den du är. När du stiger ur en  polisbil har du allas ögon på dig. Du måste tycka om att synas och vara trygg i dig själv. I boken Profeten av Kahlil Gibran står det ungefär så här, om du tycker det är roligt att baka bröd och gör det med kärlek, blir brödet också gott.

Text/foto Kristina Strand Larsson