Två pappor går lika bra

Svante och hans kompis Paula Jarlsbro har skrivit en barnbok om Ivan som tappar sin boll.

Grundhistorien är enkel. Ivan som är nyinflyttad, står på balkongen och leker med sin röda boll. Då tappar han bollen ner till familjen under. Där bor en flicka som blir hans nya kompis. Flickan har två pappor, de bjuder Ivan på kanelbullar.
– Vi ville göra boken neutral när det gäller färger och bryter mot att pojkar ska vara klädda i blått och flickor i rosa. Det går inte direkt att se vem som är pojke eller flicka, vissa är både och, säger Svante.

ivans_röda_boll3

Svante är 19 år och tar studenten på estetprogrammet på Polhems gymnasieskola i juni. Egentligen heter han Jonathan Gard, men en tjejkompis i skolan tyckte att han såg ut som en Svante – så Svante fick det bli. Svante/Jonathan skrattar. Det var när de diskuterade genusfrågor i skolan som Svante och hans goda vän Paula kom på att de kunde skriva och illustrera en normkritisk barnbok som sitt projektarbete. Nu är boken klar och de hoppas att någon ska ge ut den.
– Vårt mål är att Ivans röda boll ska finnas i handeln och att läsarna ska förstå att familjer med två pappor eller mammor är lika kärleksfulla – och tjatiga – som andra, säger Svante.

ivans_röda_boll_omslag

Svante har bott i Lund i hela sitt liv. Nu är han mycket i Malmö där pojkvännen bor och där han gillar att gå ut och umgås med vänner. Då och då jobbar han extra i receptionen på en vårdcentral. I framtiden vill Svante söka in på Konstfack i Stockholm.
– Jag målar till och från, jag skissar och ritar. Det är nog det jag vill syssla med i framtiden, säger han.

mobeltelefon1
En del bilder lägger han ut på Instagram/svantedelgay. Bland annat har Svante gjort en tolkning av Picassos Modellen i fåtöljen.
– Jag gjorde en mer naturalistisk tolkning av Picassos kubistiska bild. Det var kul att göra tvärtom.

När Svante var 14 år konfirmerades han i Maria Magdalena kyrka i Östra Torns församling i Lund. Efter konfirmationen var han konfirmandledare och engagerad i Svenska kyrkans unga. Även om Svante inte är aktiv i kyrkan just nu, minns han tiden där med värme.
– Kyrkan är en fristad. Så fort du kommer in där slutar du döma och glömmer gamla roller. Jag har alltid känt mig trygg i kyrkans miljö. Alla är öppna och ingen bryr sig om var du kommer ifrån, hur du ser ut eller din sexualitet, säger han.

kille2

Det är extremismen som är fel, menar Svante. Den finns överallt, bland homosexuella straighthatare, bland feminister som hatar män och kanske i kyrkan fast han aldrig har mött det där.
– Kyrkan ska vara öppen. En fin bild av kristen tro fick jag när jag reste med församlingens ungdomsgrupp till Tanzania. Den resan gav mig livserfarenhet. Till kollekten i kyrkan tog människor med vad de hade. Det kunde vara kläder eller bananer. Familjer i församlingen tog hand om föräldralösa barn. Det är klart att de var fattiga och det är inget man blir lycklig av. Men de såg verkligen varandra, de hade gemenskap och glädje. De levde.

ivans_röda_boll1

ivans_röda_boll_sistasidan

Text/foto: Kristina Strand Larsson
Illustrationer: Svante Jonathan Gard