Mumifierad biskop unik tidskapsel från 1600-talet

Peder Winstrups mumie är en av de bäst bevarade kropparna från 1600-talet. De första undersökningarna visar en sensationell upptäckt: de inre organen finns kvar. Det gör att det finns unika möjligheter att lära sig mer om 1600-talets Lundabor.

– Vi kan nu konstatera att Winstrups mumie är en av de bäst bevarade kropparna från 1600-talets Europa, med en informationspotential väl i linje med Ötzi-ismannen eller egyptiska mumier. Hans kvarlevor utgör ett unikt medicinhistoriskt arkiv för kunskapen om 1600-talsmänniskans livsvillkor och hälsa, säger Per Karsten chef för Historiska museet i Lund och projektledare för Winstrup-projektet.

Kistan med biskop Peder Winstrups kropp flyttades från Domkyrkan i Lund till Historiska museets konserveringsavdelning i september förra året. Sedan dess har en serie arkeologiska och medicinska undersökningar påbörjats. Kistan med sitt innehåll utgör en unik tidskapsel från år 1679 med både välbevarad kropp, textilier och växtmaterial.

Det normala är att organen avlägsnas, men i detta fall har kroppen inte balsamerats på ett traditionellt sätt, utan den har helt enkelt torkat på ett naturligt sätt. Kroppens goda tillstånd förefaller vara resultatet av flera samverkande faktorer; växtmaterialet i kistan, en lång sjukdomsperiod med påföljande avmagring av kroppen, dödsfallet och begravningen under vintermånaderna december-januari samt de generella klimat- och temperaturförhållandena i Domkyrkan.

I december CT-scannades Peder Winstrup på Universitetssjukhuset i Lund. Osteologerna Caroline Ahlström Arcini och Torbjörn Ahlström har undersökt kroppen tillsammans med röntgenläkaren Gracijela Bozovic. De första resultaten visar att kroppen är relativt välbevarad och att de flesta inre organ har kunnat identifieras.

De första resultaten visar intorkad vätska och slem i bihålor, vilket indikerar att han varit sängliggande en längre period innan han avled. Förkalkningar i lungan kan antyda både tuberkulos och lunginflammation. Man hittade också plack i både hjärtats vänstra kranskärl, i stora kroppspulsådern och i halspulsådern, vilket visar att han drabbats av åderförkalkning.

– Även gallblåsan har flera gallstenar, vilket bland annat kan tyda på stort intag av fet mat, säger Caroline Ahlström Arcini.

Peder Winstrup, som blev 74 år, led även av ledförslitning (artros) i både knä- och höftleder. Dessutom hade han förlorat ett flertal tänder. I ett par av de tänder som fanns kvar hittade man spår efter karies, vilket tyder på att han hade tillgång till sötsaker.

– Hans högra axel har stått något högre upp än den vänstra, vilket orsakats av en skada på en sena i axeln. Det har medfört att Winstrup hade inskränkt rörlighet, vilket gjort det svårt att utföra enklare vardagliga sysslor som att klä på sig en skjorta eller kamma sig med en kam i höger hand, säger Caroline Ahlström Arcini.

Foster oväntad upptäckt

En oväntad upptäckt vid CT-scanningen var också att man hittade ett fyra-fem månader gammalt foster som hade gömts väl i kistan, under Winstrups fötter. Vem som har lagt dit fostret är okänt.

– Det går bara att spekulera om det kan ha varit någon anhörig till Winstrup eller om någon av dem som gjorde i ordning kistan passade på. Men vi hoppas kunna bringa klarhet i ett eventuellt släktskap genom ett dna-test, säger Per Karsten.

Framöver väntar nu undersökningar av textilierna i kistan, liksom ytterligare undersökningar av kroppen. Bland annat ska man ta vävnadsprover från de inre organen.  Dessutom kommer undersökningar av det omfattande växtmaterialet som finns i kistan att göras.

Biskopen har legat begravd i Domkyrkan sedan 1680, men kistan har flyttats ett antal gånger. 1875 blev kistan tillsvidare uppställd i ett av kryptans kapell.  Än är det inte helt klarlagt var kistan kommer att placeras efter att alla undersökningar är slutförda.

– Domkyrkan är rik på skatter, de nya kunskaperna om biskop Peder Winstrup tillhör dessa. Nu ska vi se hur vi bäst förvaltar kunskaperna och hittar en bra plats för honom, säger Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift.

Läs mer på Lunds universitets webbplats.