Ännu en dag på jobbet som studentpräst i Lund!

gud

Som studentpräster i Lund hamnar vi allt oftare i frågor kring neutralitet och obundenhet. Vilka organisationer som vi möter inom studentvärlden kan, ska eller törs samarbeta eller samverka med oss som konfessionell kyrka?

Vad händer med oss som kyrka i en värld där tidigare öppna dörrar plötsligt stängs. Blir vi bittra och arga? Blir vi trötta och håglösa? Börjar vi tvivla på vårt eget existensberättigande? Börjar vi sälja ut vår egna unika kyrkliga identitet bara för att bli någorlunda accepterade och sedda? Eller?

För att undvika att tappa vår själ på vägen måste vi kanske se vårt uppdrag ur två olika perspektiv (som trots allt hör samman). Det ena perspektivet tar sin utgångspunkt i att vara exklusiv Kristusgemenskap. En kyrka som vill vara sann i sin säregna identitet tar detta på största allvar. Det är i denne Kristus vi firar gudstjänst och andakt. Delar bröd och vin. Sjunger och överlåter oss. Vi vore ingen kyrka alls utan denna tillhörighet.

fågel_kyrka

I det andra perspektivet får vi lämna vår egen exklusivitet och ge oss ut på ett större och bredare uppdrag. Neutralitet och obundenhet är viktiga delar i vår kultur. Om drivkraften till dessa delar är att skapa ett transparant och delaktigt samhälle där alla får och kan vara med, är det en god och viktig intention. Jag är dock inte helt säker på att denna goda intention alltid uppnås. Tvärtom ser jag idag ett samhälle där avstånden mellan grupper och grupperingar verkar öka. Jag tror också att det är i dessa avstånd som missuppfattningar, demoniseringar och våra förenklade tankesätt att lösa komplexa problem, kan växa och i värsta fall slå rot i och bland oss.

I neutralitetens och obundenhetens tidsanda har vi som studentpräster fått se många tidigare öppna dörrar in till studentvärlden stängas.

Jag ser det som vårt arbete att enträget fortsätta att hitta nya möjligheter och vägar in till olika gränsöverskridande och icke exklusiva mötesplatser.

jeans1

Orkar vi? Orkar du? Vem gör det, om inte vi gör det!?

Torbjörn Ram

strand_våg