Gud 07.07: My land’s only borders lie around my heart

Tommy Körberg -The Anthem.

Hjärtat är en muskel, som är något större än din knutna hand. Dess uppgift är att pumpa runt blodet i din kropp.

Hjärtat fungerar som en pump med två seriekopplade cylindrar. Med en frekvens av sextio slag per minut drar sig hjärtat samman, och hjärtats vänstra kammare pumpar friskt, syrerikt blod genom artärerna ut i kroppen. Men det är även hjärtat som styr våra liv, det är i hjärtat som vi har allt som vi håller kärt.

Det är även där som vi borde tänka. För att välkomna främlingar, och välkomna dom på samma sätt som vi skulle ha välkomnat Jesus, måste vi riva ner de fördomar, landsgränser och hat som har byggts upp och börja tänka med hjärtat. Vi måste se alla människor som människor, och inte som olika folk. Vi är alla ett folk.

I musikalen Chess slutscen i första akten så möter vi Anatolij Sergijevski. Han har precis sökt politiskt asyl i USA och blir ifrågasatt av sina ryska landsmän. ”Varför överger du ditt land?” frågar de honom. Han svarar, ”jag lämnar inget” och sedan börjar Anatolij, som förövrigt spelas av världens bäste sångare Tommy Körberg, sjunga på låten The Anthem. Här förklarar han att det land som han tillhör finns i hans hjärta, där det inte finns några flagor, inga soldater och inga landsgränser. Vart han än går så har han sitt hjärta, sitt land, med sig. Det finns för honom inga grupperingar eller nationaliteter, alla är vi ett folk.

Om vi skulle vara lite mer som Anatolij i Chess så skulle vi kanske inte ha problem med att acceptera främlingar, men då gäller det att vi alla lever som honom. Att vi börjar tänka med hjärtat, att vi lever i det där land som vi har i våra hjärtan. Där det inte finns några landsgränser, inga nationaliteter, utan bara vi, ett enda folk.

I cross over borders but I’m still there now.

Uppenbara för oss ditt bords hemlighet:
ett enda bröd och en enda mänsklighet.

Text Isak Strand
Foto Kristina Strand Larsson