Arkeologerna Adam Hultberg och Sofia Lindberg, Kulturen, undersöker och dokumenterar i hålet.
Några av fynden som tas omhand av arkeologer.
En grav av murad sandsten med inslag av tegel

Nya fynd vid Domkyrkan

Vad är det som händer på Domkyrkoplatsen? Jo, ett hål tas upp utanför södra korsarmen mitt emot Liberiet, för att undersöka eventuell dränering, och vilket skick den är i. Samtidigt är arkeologer från Kulturen på plats och dokumenterar.

På grund av sättningar i marken har trappan vid Domkyrkans sydöstra hörn blivit instabil och är i behov av att åtgärdas. Sedan ett par månader har domkyrkoförvaltningen gjort markarbeten för att försöka identifiera källan till problemet. Nu är trappan helt nedmonterad och grävningarna går mot sitt slut.

Domkyrkan har utgjort den medeltida stadens absoluta epicentrum och . I marken finns rester av byggnadsdelar som tidigare hängt ihop med Domkyrkan, men också gravar. Området öster om kyrkan ansågs vara den förnämsta platsen på kyrkogården att bli begravd på, här låg man nära altaret.

Gravfynd

Flera intressanta fynd har gjorts, bland annat tre gravar:

  • En tegelkista med ett relativt välbevarat skelett. Dateras till slutet av 1200-talet. Den murade tegelkistan har också delar av sandsten och kalktuff. Tre byggmaterial som Domkyrkan är byggd av! Individen som gravlagts här var en man som dog förhållandevis ung 25-35 år gammal och var ovanligt lång för sin samtid – runt 190 cm.
  • Ett keramikkärl fanns i graven. Stilen på kärlet visar inget extravagant utan det har varit ett vardagskärl. I den finns jord blandat med kolbitar. Kärlet är uppgrävt för analys och sannolikt har det varit rökelse i det.
  • Ett ringspänne, som nog hållit ihop lindorna runt kroppen.
  • En grav utan kista där individen lagts ner lindad. Inget finns kvar av lindningen men skelettet är väl.
  • En sandstenskista med ett välbevarat skelett som dateras till 1100-talet. Även denna kista har murats på plats och precis som tegelkistan har den haft en botten av murbruk. Mannen som begravts i den var strax över 180 cm lång.
  • Skelett efter ett barn låg också i denna kista. Troligen har kistan öppnats upp vid ett senare tillfälle och barnet lagts ner då. Benen är få men kan ändå berätta att hen varit mellan 2- 5 år gammal.
  • Möss eller råttor har varit inne och rört om bland benen samt lämnat eget avfall efter sig.

Alla tre gravarna ligger som brukligt i öst-västligt riktning, precis som Domkyrkan. Ingen av de döda hade några personliga saker med sig i graven vilket är som sig bör för en medeltida grav. Tanken var att alla skulle komma lika inför Gud.

Orörd vägg

Där trappan stod upp till dörren visade det sig att väggen bakom var orörd sedan 1200-talet. Med undantag från “klottret”: M, B, S, T 1848 som ska ha kommit till i samband med den att trappan murades upp.

Väggen består av små kvader, dvs små block, i sandsten från både Helsingborg och Höör. Det är fina mejselspår och kanthuggning som vi inte hittar utvändigt i Domkyrkan i övrigt utan bara i mindre partier i kryptan och sakristian. Det är med andra ord den del av väggen med minst påverkan från det stora renoveringarna på 1500, 1700 och 1800-talet som framkommit. Detta var ett mycket oväntat fynd med tanke på att mycket runt södra transeptet gjorts om och stora block i Höörsandsten har ersatt de äldre medeltida.

Från början fanns det inte en trappa upp från marknivå upp till dörren, utan utgången från södra kapellet (eller sjuarmade ljusstakens kapell) ledde till en övervåning av en korsgång. Korsgången gick som en öppen korridor runt absiden, ut på Krafts kyrkogård med en ingång på motsatta sidan.

Krafts kyrkogård

All synligt material ovan mark som fanns på Krafts kyrkogård togs bort under 1800-talet och området gjordes om till ett torg.

Under medeltiden var Krafts kyrkogård inte en tillgänglig plats för gemene lundensare utan en stängd plats som ingick i det huskomplex som fanns runt Domkyrkan, där även Liberiet ingick.

Gravarna har alltså inte varit för vem som helst utan för högt uppsatta personer som arbetat i Domkyrkan. Vilka personerna var i verkliga livet får vi troligtvis aldrig svar på.

Foto: Gunnar Menander

Visningar

Tidigare har öppna visningar vid grävplatsen getts av Melissa Isla Venegas, Domkyrkoguide och arkeolog, som berättat vad fynden betyder. När omständigheterna tillåter planerar vi för föredrag och andra informationstillfällen. Håll utkik på vår Facebooksida! För mer information, kontakta: melissa.islavenegas@svenskakyrkan.se

Kulturens arkeologers blogg finns också information om grävningen.