Lycklig, lyckligare, lyckligast?

Ibland tänker jag tillbaka på barndomen i en liten ort vid Ostkusten. Vi bodde i ett område som hade tre olika lekplatser. Det bästa jag visste var just att leka utomhus för där  hände det alltid något spännande.

En sommardag i augusti kom Eklund ut med en konservburk från sin livsmedelsaffär. Affären låg i närheten av en lekplats och alla barn som var på lekplatsen samlades runt omkring honom för att kolla vad han sysslade med. Eklund var lång och kraftig, och bara det att se honom böjd och koncentrerad över en liten obetydlig konservburk såg rätt roligt ut. Vad skulle hända nu? Han hade en konservöppnare i handen och stack in den i burken. Då hände det något konstigt;  en förunderlig doft bredde ut sig, en doft som mig var främmande och intensiv. Den kom från en surströmmingsburk!

Jag och kompisarna från lekplatsen hade bara en enda chans; skrikande, skrattande och med händerna för näsorna kutade vi tillbaka till lekplatsen så snabbt vi bara kunde. Den lilla obetydliga burken klarade av att jaga bort oss alla på bara några sekunder. När jag hade nått lekplatsen vände jag mig om för att se vad som hade hänt med Eklund som inte hade sprungit iväg till lekplatsen utan stod kvar mitt i surströmmingsångan. Han stod fortfarande helt upprätt. Det var ett litet under för mig och som gjorde Eklund till den starkaste mannen i  orten. Upplevelsen blev till ett minne av lycka.

Helena Cederqvist

Intensiva minnen från barndomen följer oss hela livet. Ibland kan bulldoften från köket eller doften av en varm sommarkväll påminna oss om händelser som vi upplevde när vi var små och plötsligt blir det så lätt att komma ihåg. Bilder dyker upp och vi katapulteras kanske tio, tjugo eller trettio år tillbaka. En del av dem gör oss fortfarande lyckliga.

Men vad gör oss  vuxna lyckliga i vardagen? Är det hälsan, relationerna och pengarna som vi ofta tror? Finns det någon slags lyckoformel? Det har forskats hit och dit omkring dessa frågor och sammanfattande kan man idag dra en av slutsatserna att vi befinner oss i en viss grundinställning som bestämmer om vi betraktar glaset som halvt fullt eller halvt tomt – om vi ser livet positivt eller negativt. Den grundinställningen styrs av hjärnan.

Förutom det har själva livssituationen också ett inflytande, men som väl känt blir den lycklige vinnaren av några miljoner kronor bara lyckligare under en vecka. Därefter kommer hon/han tillbaka till sin egna “gamla” lycko-nivå. Om vi upplever motsatsen och upplever något som är svårt, t.ex. om vi blir mycket sjuka eller förlorar en närstående person kommer vi efter en svår tid också tillbaka till den “gamla” lyckonivån, men det tar ca 1-2 års tid. Enligt forskningen har livssituationen bara en andel av 15 procent  för var och ens lycka.

Idag finns det så många möjligheter att söka sin lycka och försöka att hitta en balans i livet. Vi åker på semester, vi väljer olika meditationsformer, vi försöker att ändra våra inställningar, vi beräknar den optimala kosten, vi joggar i parker och skogar, vi söker de största njutningarna, vi kan underhåller oss med teknikens och mediernas alla möjligheter.

Vi kan erbjuda någon en liten tjänst, bjuda in grannen på en enkel kopp kaffe, lyssna lite bättre på varandra eller bara ringa till en vän eller släkting som vi vet blir glad när vi hör av oss. Lyckan ligger och väntar på oss både strax innanför och utanför dörren. Vi behöver bara dela vårt liv lite mer med varandra . Ibland är det enklare att finna lyckan än vi tror.

Text: Helena Cederqvist
Foto: Kristina Strand Larsson och Helena Cederqvist