Nio verktyg som kan laga världen

Vad hindrar egentligen människan från att praktisera medkänsla och ickevåld? I de stora religionerna förespråkas kärlek och förlåtelse. Neurovetenskapen menar att vi föds med medkänsla som en biologisk komponent.

Ändå är jorden ingen fredlig plats, minst sagt. Aggressivitet, vilja till makt och rädsla för det annorlunda är också något vi föds med och på den vassa eggen mellan själviskhet och empati balanserar vi.

– Människan är en komplex varelse, men också flexibel och utvecklingsbar. En muskel som inte används förtvinar. Så är det också med hjärnas funktioner. En förmåga som medkänsla måste övas, säger Antoon Geels, professor emeritus i religionshistoria med religionspsykologi vid Lunds universitet.

Antoon Geels senaste bok har titeln Laga världen med ickevåld, medkänsla och andra verktyg.  Under sin långa karriör har Antoon skrivit ett flertal böcker och han har speciellt intresserat sig för mystik och spiritualitet. Antoon Geels har rest jorden runt och har bland annat forskat om tibetansk buddism och mystika traditioner inom judendom, kristendom och islam.

–  Många känner sig uppgivna av krig och terror och menar att du inte kan göra något som individ. Men vårt agerande vid energikriser och naturkatastrofer visar att vi kan göra skillnad. Nu som pensionär tar jag mig friheten att skriva om vad jag vill. Länge har jag funderat på vilka pusselbitar som är viktiga för att skapa en fredligare tillvaro. Det handlar väl om ett slags världsförbättrarperspektiv, säger Antoon och ler.

Medkänsla beskrivs som ett mål i de flesta religioner. Inom tibetansk buddism är den central. Jesus säger att vi ska älska våra fiender. Laga världen kommer från det judiska uttrycket tikkun olam. I boken utgår Antoon Geels både från religionen och från helt ny forskning i bland annat evolutionspsykologi. Han presenterar nio verktyg för att laga världen. Och oss själva. Medkänsla och ickevåld är de viktigaste.  Texten tar upp gudsbilder och möjligheten till ett integrerande tänkesätt. Vi och dem-tänkande passar inte i dagens globala värld. Bokstavstro avvisar Antoon helt.

– Religionerna härbärgerar både fundamentalism och mystika andliga traditioner som förespråkar strävan efter en djupare relation med Gud, eller det gudomliga. Zenmeditation i buddismen, Jesuiternas ignatianska meditation och inlevelse i bibelberättelser och Kristi liv, hinduernas andliga form av yoga – allt handlar om introspektion och att gå djupare in i sig själv. Detta skapar en medvetenhet som saknas i fundamentalistisk tro.  Inom psykologin säger man att vi bär alla åldrar inom oss. Vi kan regrediera, eller gå tillbaka till tidigare åldrar. Vi är också summan av vår evolution och kan falla tillbaka till att använda tidigare delar av hjärnan. Så är det till exempel när det gäller terrorism, säger Antoon.

Neuroforskarna menar att vi har två system för att tänka och fatta beslut. Systemen har utvecklats under olika tidsperioder av vår evolution. Det äldre, spontana och associativa systemet hör samman med våra förfäder som var jägare-samlare. Det nyare systemet är resonerande och kräver mer tid. Här väger vi för och emot. Det är detta system som tas i bruk när vi utövar självkontroll och visar tålamod. Att välja ickevåld kräver ofta att vi tänker efter och inte bara handlar spontant. Dagens människa använder båda systemen och det är naturligt. Det som underlättar är att känna till vilket system vi väljer i olika situationer.

–  När vi var jägare-samlare levde vi i mindre, vandrande grupper. De egenskaper och färdigheter vi behövde då finns kvar inom oss. Vi vill tillhöra en grupp och det är något positivt. Men det finns också risker med det, eftersom vi kan hamna i ett vi och dem-tänkande. Visst är det bra med snabba, känslomässiga beslut, men vi måste vara uppmärksamma på hur vi tar besluten. En fotbollshuligan och en religiös fundamentalist fungerar enligt samma principer, säger Antoon.

Ett problem kan vara att vi tänker olika eller har olika värderingar i skilda områden i våra liv. Är vi troende står vi för en viss värdegrund i kyrkan, men den gäller inte jobbet. Vi separerar våra liv i olika lådor. Att integrera tankestilar och skapa en helhet i livet, skapar en större medvetenhet om vilka värderingar vi egentligen står för.

Antoon Geels drivs av sin nyfikenhet. Naturvetenskaplig forskning intresserar honom och han vill se på företeelser ur flera perspektiv.
– Hela boken är ett behov av att uppdatera frågan Vad är en människa? Jag hoppas att de som läser den ska ge sig tid till självreflektion. Hur fungerar jag? När använder jag hjärnans system ett respektive två? Medkänsla måste övas och ickevåld praktiseras. En av mina förebilder är min labrador Sigge. Har Sigge en pinne och det kommer en annan hund som vill ha pinnen så får han den. Sigge viker undan, men utan att förlora i värdighet. Han vill bara samarbeta och göra gott.

Text/foto Kristina Strand Larsson