Frågor och svar Peder Winstrup

Vad händer i Domkyrkan?

Kistan i kryptans norra kor med Peder Winstrups stoft ska flyttas. I samband med detta gör Lunds universitet en undersökning av stoftet.

Varför ska ni flytta kistan?  

Kapellet i kryptan behövs för sitt ursprungliga ändamål som plats för bön och gudstjänst, inte minst för det växande antalet pilgrimer. I högkyrkan är dopkapellet reserverat för enskild bön. Ett motsvarande rum behövs i kryptan.

Bryter ni inte mot griftefriden?

Griftefriden är viktig. I Peder Winstrups fall har den redan brutits flera gånger. Kistan har varit placerad även på andra platser i Domkyrkan.

Får man flytta kistor?

Inte hur som helst. Domkyrkan är överens med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen om att kistan kan flyttas.

Ser ni några risker med flytten?

Kistans tillstånd är relativt gott, men det är svårt att bedöma hur väl bottenplattan är förankrad i dess sidostycken, vilket kan vara en risk när kroppen skall lyftas upp.

Vad ska ni göra med kistan/kroppen?

Vid 1800-talets restaurering av Domkyrkan sparades Winstrups kista som den enda från ett dåtida gravvalv. Kistan kommer efter slutförda undersökningar att överföras till Domkyrkomuseum, där den skall konserveras av Historiska museets personal, samt därefter ingå i en kommande större utställning om Peder Winstrup. Kroppen, samt kistans övriga innehåll av textilier och botaniskt material, skall på samma vis undersökas av expertis från universitetet, för att mesta möjliga information från kvarlevorna skall kunna utvinnas. Efter slutförda undersökningar kommer därefter kroppen att begravas i domkyrkans gemensamma grav på Norra kyrkogården, enligt Domkyrkorådets beslut. Där är övriga stoft från det tidigare gravvalvet begravna.

Vad hoppas ni finna/få svar på?

Peder Winstrup är en historisk centralgestalt vars kvarlevor är unika ur flera aspekter. Kroppen är i ett mycket gott skick. Mer eller mindre välbevarade kroppar av balsamerade kungligheter är välkända, men vi har i Skandinavien få eller inga bevarade kroppar som representerar den övriga befolkningen.

Winstrups stoft fungerar som ett arkiv för kunskapen om 1600-talsmänniskans livsvillkor och hälsa. En genomgripande undersökning av hans kropp kommer att avslöja nya detaljer om hälsotillstånd och om betydelsen av arv och miljö. Peder Winstrup betydelse som centralgestalt för stadens, kyrkans och universitetets utveckling kan inte nog betonas, en roll som också är av stort nationellt och internationellt intresse. En undersökning av stoftet kan därmed också ge nya svar på denna mycket avgörande och intressanta epok i Lunds och Danmarks historia.

Vad planerar ni framöver för historien om Peder Winstrup?

Undersökningarna kommer förhoppningsvis att ge svar på allehanda frågor som finns kring Peder Winstrup som person och kring 1600-talet i Lund generellt. Dessa resultat kommer att publiceras i artiklar och en populärvetenskaplig bok. Resultaten bildar underlag för en kommande utställning om Peder Winstrup på Domkyrkomuseum, som är planerad att sammanfalla med universitetets 350-års jubileum. Vi planerar för en rad kringaktiviteter under jubileumsåret med bl.a. föreläsningsserier, Winstrupvandringar i Lund, vi planerar för en utställning om 1600-talsmåleriet ur universitetets konstsamling, konserter med 1600-talsmusik samt en utställning på Botan med temat ”växter i balsameringens konst” och en 1600-tals kryddträdgård.